Uppdaterad / Publicerad på Nyhetsskrift :
Dir. 2024:38
Publicerad 11 april 2024
En särskild utredare, som ska fungera som en nationell samordnare, ska kartlägga och skapa en sammanhängande bild av det arbete som bedrivs mot utanförskap på kommunal nivå. Syftet med uppdraget är att stärka förutsättningarna för och underlätta kommunernas arbete i områden där utanförskapet är stort.
Samordnaren ska bl.a.
inhämta erfarenheter från lokala aktörer i kommuner med områden där
utanförskapet är stort och sammanställa en lägesbild över situationen i
dessa områden och arbetet mot utanförskap i kommunerna,
kartlägga framgångsrikt arbete mot utanförskap samt sammanställa och
sprida goda exempel på insatser inom kommunernas ansvarsområden
med fokus på framför allt skola och förskola,
kartlägga framgångsrikt arbete inom skolan i syfte att hantera
gängkriminalitet, inhämta kunskaper från internationella erfarenheter av
gängkriminalitet i skolmiljön och sammanställa goda exempel på
arbetssätt för hur skolor konkret kan arbeta förebyggande och
åtgärdande,
kartlägga och sprida goda exempel på centrala samverkansaktörer och
bra samverkansformer, och
lämna förslag med syfte att stärka och utveckla kommunernas arbete
mot utanförskap.
Uppdraget ska redovisas senast den 31 december 2024.
Kommittédirektiv
Dir. 2024:38
Nationell samordnare för arbetet mot utanförskap
Beslut vid regeringssammanträde den 11 april 2024
Sammanfattning
En särskild utredare, som ska fungera som en nationell samordnare, ska
kartlägga och skapa en sammanhängande bild av det arbete som bedrivs mot
utanförskap på kommunal nivå. Syftet med uppdraget är att stärka
förutsättningarna för och underlätta kommunernas arbete i områden där
utanförskapet är stort.
Samordnaren ska bl.a.
• inhämta erfarenheter från lokala aktörer i kommuner med områden där
utanförskapet är stort och sammanställa en lägesbild över situationen i
dessa områden och arbetet mot utanförskap i kommunerna,
• kartlägga framgångsrikt arbete mot utanförskap samt sammanställa och
sprida goda exempel på insatser inom kommunernas ansvarsområden
med fokus på framför allt skola och förskola,
• kartlägga framgångsrikt arbete inom skolan i syfte att hantera
gängkriminalitet, inhämta kunskaper från internationella erfarenheter av
gängkriminalitet i skolmiljön och sammanställa goda exempel på
arbetssätt för hur skolor konkret kan arbeta förebyggande och
åtgärdande,
• kartlägga och sprida goda exempel på centrala samverkansaktörer och
bra samverkansformer, och
• lämna förslag med syfte att stärka och utveckla kommunernas arbete
mot utanförskap.
2 (5)
Uppdraget ska redovisas senast den 31 december 2024.
Uppdraget att kartlägga och skapa en sammanhängande bild av
arbetet som bedrivs mot utanförskap
I vissa områden medför utanförskap att barn och unga växer upp i otrygghet
och ges sämre livschanser. Skolmisslyckanden och svag etablering på
arbetsmarknaden är kända riskfaktorer för problem senare i livet t.ex.
långvarig arbetslöshet, långvarigt ekonomiskt bistånd och brottslighet. Det
kan även innebära ökad risk för olika former av exploatering. För barn och
unga som växer upp i områden som karakteriseras av misslyckad integration
och utanförskap när det gäller bl.a. otrygghet, hög arbetslöshet och låg
utbildningsnivå, är skolan särskilt viktig. Skolan stärker individernas
framtidsutsikter och har ett kompensatoriskt uppdrag, som innebär en
strävan mot att uppväga skillnader i elevernas förutsättningar att tillgodogöra
sig utbildningen. Förskolan förbereder barn inför skolstarten och för vissa
barn – t.ex. barn med utländsk bakgrund – kan deltagande i förskolan vara
särskilt betydelsefullt. Förskolan har även betydelse för att fler utrikes födda
kvinnor kommer i arbete och får en egen inkomst. Det påverkar inte enbart
den enskilda kvinnan utan även hennes eventuella barn genom att det
möjliggör hennes frihet att självständigt forma sitt liv och delta i samhället.
Förskolan kan också spela en viktig roll i att upptäcka förekomsten av
hedersrelaterat våld och förtryck. Stabila närvarande vuxna i barnens vardag,
som jobbar och är delaktiga i samhället, kan också bidra till att minska risken
för att barn och unga som lever i en utsatt situation dras in i brottslighet.
Samverkan mellan skola, polis, socialtjänst, hälso- och sjukvård,
civilsamhällesorganisationer – inte minst idrotten – samt näringslivet är
också viktigt, särskilt i områden där utanförskapet är stort.
Regeringens mål för politiken mot utanförskap är att antalet människor som
lever i utanförskap ska minska, att parallella samhällsstrukturer ska
bekämpas, att det egna ansvaret att bli en del av samhället ska uppmuntras
samt att människors trygghet och livschanser ska öka. Arbetet mot
utanförskap måste bedrivas inom ordinarie strukturer inom olika
politikområden samt på nationell, regional och lokal nivå. Effektiva och
hållbara insatser behöver vidtas både på kort och lång sikt. På lokal nivå har
kommunerna ansvar för flera områden som är relevanta för arbetet mot
utanförskap, bl.a. när det gäller brottsförebyggande arbete, insatser på
arbetsmarknads- och integrationsområdet, socialtjänst samt skola och
förskola.
3 (5)
Brottsförebyggande rådets trygghetsundersökningar visar att andelen som
upplever otrygghet i närmiljön är större i områden med socioekonomiska
utmaningar. Regeringen fokuserar på att minska utanförskapet och lyfta de
områden där utanförskapet är stort för att förbättra människors livschanser
Kommunerna har en viktig roll i arbetet mot utanförskap och för ökad
trygghet, inte minst genom sitt ansvar för skolan. De senaste åren har det
också blivit tydligt hur en utbredd gängkriminalitet i samhället får stora
konsekvenser för skolor och skolmiljön. Skolors beredskap och
förutsättningar att arbeta förebyggande kring elever med koppling till
gängkriminella miljöer behöver stärkas.
Arbetet mot utanförskap bedrivs lokalt av många olika aktörer. Det saknas
dock en sammanhängande bild av vilket arbete som bedrivs och vilka
metoder som har goda effekter på kommunal nivå. För att skapa en
överblick över vilka åtgärder som vidtas lokalt och för att sprida kunskap om
effektiva metoder bedömer regeringen att det finns behov av en nationell
samordnare.
En nationell samordnare för arbetet mot utanförskap kan bidra till att stärka
förutsättningar för och underlätta kommunernas arbete i områden där
utanförskapet är stort. Fokus behöver ligga på skola och förskola, som har
stor betydelse för barns och ungas trygghet och livschanser. Skolor och
förskolor med såväl kommunal som enskild huvudman omfattas av
uppdraget. Det kan även finnas anledning att rikta uppmärksamhet mot hur
kommuner samarbetar med lokalsamhället såsom ideella organisationer,
idrottsrörelsen, fastighetsägare, företag m.fl. för att minska utanförskap för
barn och unga, t.ex. genom insatser för att fler utrikes födda kvinnor ska
komma i arbete och för att minska förekomsten av hedersrelaterat våld och
förtryck. Samordnaren kan bidra till att evidensbaserade och utvärderade
metoder för att minska utanförskapet används i så hög utsträckning som
möjligt. Samordnarens arbete behöver vara inriktat på områden där
utanförskapet är stort.
Samordnaren ska därför
• inhämta erfarenheter från lokala aktörer i kommuner med områden där
utanförskapet är stort och sammanställa en lägesbild över situationen i
dessa områden och arbetet mot utanförskap i kommunerna,
4 (5)
• kartlägga framgångsrikt arbete mot utanförskap samt sammanställa och
sprida goda exempel på insatser inom kommunernas ansvarsområden
med fokus på framför allt skola och förskola,
• kartlägga framgångsrikt arbete inom skolan i syfte att hantera
gängkriminalitet, inhämta kunskaper från internationella erfarenheter av
gängkriminalitet i skolmiljön och sammanställa goda exempel på
arbetssätt för hur skolor konkret kan arbeta förebyggande och
åtgärdande,
• vid behov redovisa exempel på metoder som saknar evidensbaserade
effekter eller är kontraproduktiva,
• kartlägga och sprida goda exempel på centrala samverkansaktörer och
bra samverkansformer, och
• lämna förslag med syfte att stärka och utveckla kommunernas arbete
mot utanförskap.
Samordnaren ska i sitt arbete utgå från befintligt regelverk samt relevant
kunskap och erfarenhet från forskning och myndigheter. I genomförandet av
uppdraget ska samordnaren genomgående beakta barnrätts- och
ungdomsperspektiv i enlighet med bl.a. barnkonventionen.
Kontakter och redovisning av uppdraget
Samordnaren ska ha en dialog med olika lokala aktörer i kommuner som har
områden där utanförskapet är stort. Med lokala aktörer avses sådana som på
lokal nivå i kommunen har en tydlig koppling till arbetet inom utbildnings-,
arbetsmarknads-, integrations- eller jämställdhetsfrågorna. Även barns och
ungas åsikter ska ingå i detta arbete. Inriktningen ska vara att inhämta
kunskap, erfarenheter och goda exempel från väl fungerande verksamheter
och väl fungerande samverkan, för att sedan kunna sprida detta till
kommuner, regioner, myndigheter och andra samhällsaktörer.
Samordnaren ska vidare inhämta och tillvarata kunskap från relevanta
myndigheter, såsom Statens skolinspektion, Statens skolverk, Socialstyrelsen,
Brottsförebyggande rådet och länsstyrelserna. Samordnaren ska också så
långt som möjligt hålla sig informerad om och beakta pågående arbete inom
Regeringskansliet och kommittéväsendet. Samordnaren ska även beakta
arbetet som bedrivs av Delegationen för brottsförebyggande åtgärder inom
socialtjänstens område (S2023/02342) och uppdraget att inrätta en
samverkansstruktur för ett sammanhållet arbete med barn och unga som
riskerar att begå eller begår grova brott (Ju2023/02529) samt andra
närliggande initiativ eller uppdrag.
5 (5)
Under uppdragets gång ska samordnaren hålla Regeringskansliet
(Arbetsmarknadsdepartementet) löpande informerat.
Uppdraget ska redovisas senast den 31 december 2024.
Regeringen
(Arbetsmarknadsdepartementet)
