Illustrations bild: Revisor24

Senaste uppdatering :

Regeringen har i dag beslutat en lagrådsremiss med förslag som stärker minoritetsskyddet i aktiebolag och ekonomiska föreningar, som bland annat bostadsrättsföreningar. Förslagen gör det bland annat svårare för styrelsen i ett bolag eller en förening att motarbeta minoritetens rätt till insyn i verksamheten.

För att samarbetet i ett bolag eller en förening ska fungera på bästa sätt bör aktieägare och medlemmar som inte ingår i den majoritet som kontrollerar verksamheten ha goda möjligheter till insyn. Förslagen i lagrådsremissen syftar till att skapa en bättre balans mellan minoritetens intresse och intresset av en effektiv styrning av företaget.

Lagrådsremiss: Ett ändamålsenligt minoritetsskydd i aktiebolag och ekonomiska föreningar

Ett problem som har förekommit under senare år är att oseriösa aktörer har fått inflytelserika positioner i en bostadsrättsförening och därefter misskött föreningens ekonomi. Genom regeringens förslag blir det möjligt att få till stånd en så kallad särskild granskning i en sådan förening, utan att frågan först behandlas på stämman. Detsamma gäller i andra aktiebolag och ekonomiska föreningar. Den särskilda granskaren, ofta en advokat eller revisor, utses av Bolagsverket och utför en specialundersökning.

– Förslagen gör det lättare för bland annat medlemmar i bostadsrätts-föreningar att reda ut eventuella missförhållanden. Om medlemmarna misstänker att styrelsen missköter sitt uppdrag kan de genom denna förändring få det klarlagt genom en extern part, säger justitie- och migrationsminister Morgan Johansson.

Regeringen föreslår dessutom bland annat

att det införs ett lämplighets- och oberoendekrav för särskilda granskare,
att särskilda granskare ska ha möjlighet att granska verksamhet i dotterföretag,
att aktieägare i privata aktiebolag respektive medlemmar i ekonomiska föreningar som ansöker om särskild granskning hos Bolagsverket ska kunna bli ersättningsskyldiga för arvodet, om ansökan görs trots att det är uppenbart att granskningen inte behövs, och
att parterna i ett skiljeförfarande om inlösen av minoritetsaktier ges större möjlighet att komma överens om hur skiljeförfarandet ska utformas.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2021.

Justitiedepartementet

Kommentera artikeln